Motett och sågning i Sverige
Örjan Andersson / Andersson Dance Company
In på scenen rusar dansare iklädda dräkter i alla nordens länders, men det är ingen fotbollslandskamp, vilket man skulle kunna tro av de färggranna tröjorna. Snarare antyder scenografins beiga möbler mot beiga väggar att de befinner sig i ett hem - i en privat sfär som tillhör en beigeklädd man.
I kontrast till dansarna som huvudsakligast rör sig kollektivt i geometriska mönster i samklang med Bachs musikaliska struktur associerar sig mannen - som presenterar sig som timmerman - till det andliga innehållet i motetterna. I den avslutande fasen av föreställningen genomför han en tidlös ritual med vin och bröd, samt en symbolisk avklädning som följs av ett symboliskt offer varefter han låter sin kropp vila i en av de kvinnliga dansarnas famn.
- “Anderssons komposition både andas med och arbetar kontrapunktiskt mot Bachs motetter som ändå tillåts leva ett ostört liv bortom det omedelbart visuella. Koreografin är skarp i den arkitektoniskt uppbyggda symmetrin som ideligen löses upp av nyansrika detaljer för att skapa spänning i de rumsliga relationerna.” Cecilia Olsson Dagens Nyheter 1999-11-15
Medverkande
Koreografi | |
---|---|
Musik | |
Sång |
|
Dans | |
Aktör | |
Scenografi | |
Ljusdesign | |
Producent | |
Produktion |