Den meningssökande människan
Peter Gärdenfors
Professor Peter Gärdenfors inledde sitt föredrag med att konstatera att människan är det meningssökande djuret och den enda djurarten som funderar över meningen med livet. Hur kan den moderna vetenskapen bidra till att hjälpa oss först vårt behov av att förklara vår existens och dess syfte.Men innan han fortsatte förvarnade han publiken om att han inte hade någon avsikt att avslöja meningen med livet.
Det finns fyra faktorer som både kräver och är förutsättningen för människans förmåga att tänka abstrakt: en unik tidsuppfattning, förmågan att sätta sig in andras tankar, en inre föreställnings värld, förmåga till självreflektion och ett dödsmedvetande.
Människans hjärna kan inte låta bli att leta efter mönster som bearbetas och tolkas – hjärnan är ingen passiv mottagare av sinnesintryck utan genomför alltid en aktiv bearbetning och tolkning – för det mesta på ett korrekt sätt även om ”illusioner”, övertolkningar (t.ex. att se mönster vid slumpmässighet) förekommer. Sökandet efter mönster leder i sin tur till antropomorfism och animism, att se världen befolkad av ”agenter”, besjälad, att man ser yttre och inre krafter bakom det som sker.
Det mänskliga tänkandet innehåller abstrakta nivåer som både är en förutsättning för och beroende av vår språkliga förmåga. Man skulle kunna säga att det mänskliga språkets främsta syfte är att kommunicera tankar och begrepp:
Om du hör (eller läser) ”häst” från vilket håll ser du hästen?
I motsats till djuren vars språk fokuserar på att uppfylla omedelbara fysiska eller emotionella behov, t.ex. binas dans vid honungsinsamlandet fokuserar människans språk ofta på visioner om framtiden. Det kan också sägas vara relationsinriktat (grammatiken säger vem som gör vad med vem) och dess naturliga form är dialogen (inte, påpekar professor Gärdenfors en monolog som detta föredrag)
Vad är den fria viljan? Finns det en fri vilja? Oavsett svaren på dessa frågor kan man säga att den fria viljan är intimt förknippad med människans förmåga till val baserade på antaganden och visioner om framtiden.
En framtidsvision är medvetenheten om döden, som enligt Imre Kertesz är drivkraften för skapandet. Och kanske har Nietzsche rätt evigt liv är inte det viktiga utan att vara evigt levande.
Professor Gärdenfors avslutade sitt föredrag med att påminna publiken om att människan, trots sina stora anspråk, inte bör överskatta sin potential utan acceptera att hon i grund och botten är en obegåvad apa. Med det begränsade förnuft vi människor har är det omöjligt för oss att förstå världen. Om världen vore så enkel att vi kunde förstå den skulle varken den eller vi kunna finnas till.
