Mörkerflickan
Björn Elisson
En föreställning om en flicka och en demon. Om mörkrädsla och behovet att tindra. Om modet att våga släcka sin nattlampa för att upptäcka att man kan se i mörkret. Flickan gör allt för att vara alla tillags. Hon är hel och ren, frisk och pigg som en nyponros, nötkärna, lärka, lax och mört. Hon är en solstråle och en stjärna. Men inom henne finns en annan sida; en demon, hotfull och lockande. Den verkar bo i garderoben. Demonen är ifrågasättande och retsam. Den vänder och vrider på saker och ting, på ljus och mörker, rädsla och mod.
- “Med Mörkerflickan förenar Elisson sitt karaktäristiska koreografiska språk med lusten att berätta om våra skugsidor. Han vågar pröva ett poetiskt men också tydligt tilltal, och mellanstadiepubliken sitter knäpptyst. Kanske bär en och annan tioåring med sig ett dansens fosforescerande efterljus att plocka fram när lampan släcks för natten.” Anna Ångström Svenska Dagbladet 2001-10-18
Medverkande
| Koreografi | |
|---|---|
| Iscensättning | |
| Text | |
| Musik | |
| Dramaturgi | |
| Dans |
|
| Skådespelare |
|
| Ljusdesign | |
| Kostym | |
| Mask | |
| Kostymsömnad | |
| Scenmästare | |
| Grafisk form |
|
| Foto |
|
| Producent |
