Längtan efter hud
Naja Lee Jensen
Längtan efter hud är ett tvärestetiskt verk av Naja Lee Jensen. Föreställningen är en undersökning av förhållandet mellan kroppens största organ, huden och den mänskliga identiteten. Huden är gränsen mellan oss och världen. Den yta som möter oss när vi ser oss själva i spegeln. Det jaget vi känner till. Utan huden skulle vi inte känna igen oss själva. Utan huden skulle vi kunna vara vem som helst.
På scenen finns en naken dansare och ett stort stycke hudliknande material. Genom samspel mellan kropp och objekt uppstår tablåer, som leder tankarna till människans existentiella sökande efter en plats i världen. I scenrummet skapar ljud- och ljusdesignen en taktilitet som aktiverar publikens hud och frammanar deras fysiska närvaro i föreställningens här och nu, som plötsligt slutar.
I den tibetanska buddismen letar den inkarnerade efter en ny hud i dödens Bardo. I västvärlden manipuleras huden till nya former skapade av skönhetsideal och teknologi. Och alla längtar vi efter närvaron av en annan mänsklig kropp. Att längta efter hud är ett fundamental del av att vara människa som överskrider landsgränser, naturens gränser och döden.
Medverkande
| Idé | |
|---|---|
| Koreograf | |
| Dans | |
| Scenografi | |
| Ljus | |
| Musik | |
| Dramaturgi | |
| Producent |
