Teaterbaren/Förgudning

Cinnober Teater

CINNOBER TEATER OM KVÄLLENS DRAMATIKER

Marina Steinmo är en av de märkligt litet spelade men starka rösterna inom svensk dramatik. Hon har bakgrund som dansare och har, förutom sina scen- och radiopjäser, skrivit texter till dansföreställningar. Debuterade som dramatiker 1993 och har samarbetat med Teater Vox i Stockholm, som hon skrivit flera pjäser för. Samarbeten med koreograferna Bo Arenander, Charlotte Engelkes, Michael Laub och Kajsa Giertz. Svensk radioteater har framfört flera av hennes pjäser. Arbetar även som språkkonsult.

I I vagnarna går en flicka omkring bland husvagnarna på en inspelningsplats för en TV-serie och letar efter sin idol, Den unga stjärnan. Han står på toppen av sin förmåga. Och han vet att utnyttja sin strålglans. Ett par medelåldrande skådespelare, en kvinnlig och en manlig, utövar en kamp både framför och bakom kameran. De har tappat den lyster som krävs för idolskapet och försöker fylla den tomhet som uppstått genom en kur av droger, sex och drömmar. Steinmo visar skevheten i våra förväntningar.

Ett urval pjäser av Marina Steinmo:

I kassan (1994), Kvinnor på kontor (1995), Suturen (1996), I vagnarna (1997), Kärlek och pengar i Graceland (1998), Doktor Frogg (2002), Igår i bilen i Bredäng (2003). Texter till dansföreställningarna The Solo project (turné i bla. Tyskland 1995-96), Sweet (Tyskland (2000), samt Ren, fin, god (Byteatern, Kalmar 2002).

Erik Beckman skrev 19 böcker förutom sina många pjäser. Han var en av Sveriges mest egensinniga författare och har numera en trogen skara beundrare och eget litterärt sällskap. Föddes i Vänersborg som prästson. Studerade musik och var verksam som folkhögskolelärare. Debut med diktsamlingen Farstu 1963. Beckman kan betecknas som absurdist, modernist och kåsör, men tillhör egentligen ingen genre eller riktning. "Hans musikaliska gestaltning låter upplevelsen vara en direkt följd av textens struktur, istället för att inom normalprosans ramar återberätta en tänkt historia." (Sven Hansell i avhandlingen Livet, även om jag dog av det, 1991) Erik Beckman dog 1995.

Kvalstervägen från 1982-1984 (osäker datering, skrevs för ett uppförande på Dramaten) tillhör de ouppförda pjäserna. En pjäs som pendlar mellan parodi och satir i bästa Beckmanstil med författaren själv i centrum. En guide lotsar en grupp turister, som delvis inte verkar veta var de har hamnat, genom författarens hem. Han är bortrest till Västerås. Vad han har för sig där vet ingen. Lägenheten förvandlas plötsligt till kung Salomos palats och författaren uppträder där som kungen själv: den rikaste och klokaste mannen på jorden. Samt, paradoxalt nog, som den mest fåfänge. Beckman korsar sin vana trogen två disparata miljöer och skeenden och får till en särdeles komplex bild, full av frenetiskt språklig glädje.