Lögnsolo
Gunilla Witt Dans & Poesi
Lögnsolo är Gunilla Witts tredje egna soloverk. Hennes intresse för betraktarens blick och läge placerar publiken i nya vinklar som tvingar till avstånd och närhet. Lögnsolo är en liggande dans sedd i fågelperspektiv. Gunilla Witts förra stycke Det lyser på gränsen (1990) var ett solo för tre dansare och tre jordhögar. Jordhögarna från denna föreställning sköttes med omsorg och vattnades varje kväll. Efter en tid började små grässtrån spira. Man lät dem växa. Så småningom förvandlades den svarta jorden till en grön matta av gräs; den placeradas på golvet i Claes Hakes ateljé där lögnsolot växte fram.
- “…avlyssnar och borrar sig djupt in i kvinnlig närvaro…” DN
- “…man vacklar ut därifrån, drabbad…” Leif Zern Expressen
Medverkande
| Koreografi | |
|---|---|
| Dans | |
| Originalmusik | |
| Scenografi | |
| Ljusdesign | |
| Kostym |
