Opus Simulacrum

Margaretha Åsberg / Pyramiderna

Margaretha Åsberg om Opus Simulacrum:

Simulacrum kan betyda skenbild, föreställning; inte tinget självt utan dess skugga; inte verkliga människor utan vålnader; inte sanningen men hycklad sanning.

Världen är en förklädd hämmad värld. Har konstnären alltid strävat efter att förlöjliga verkligheten genom att förkorta den, förlänga den, förstoppa den, förskräckliga den: förse den med allehanda lyten och fåraktigheter...?

Jag vet inte, men Max bilder gav näring åt det där tvivlet, den där lusten att undersöka ett rörelsematerial med oorganiska följder, "ologiska": en kort fras startar som ett utropstecken och slutar som en töntig bokmärkesängel tankfullt vilande på moln. Max kom med sina seriefigurer, svidande sensuella, helt platta och därför crazy och verkligare. Varför inte begåva det platta med tre dimensioner, varför inte göra det overkliga verkligt, gränserna har ju alltsedan barndomens böcker och bilder varit flytande varför inte tillåta oss det...?

(Text till pressmeddelandet för Opus Simulacrum, 5 dec 1988)