Silverfeber
Tanja Andersson
Ett undersökande av koloniala spår i den fysiska kroppen och kluvna identiteten
Silverfeber tar avstamp i de historiska händelserna på 1600-talet då silvermalm upptäcktes i Nasafjäll. Tvångsrekrytering av samer påbörjades, i statens regi. En variant av kölhalning användes som kroppsligt straff för de som vägrade arbete.
Det är något i blodet. Det rusar runt, runt och går inte att sortera. Trodde det var underströmmar i forsen men det är farsan, det är du. Det kan vara farfar när han gick igenom isen och kom tillbaks eller kanske farbröderna – de som stannade kvar under vattenytan. Det måste vara kvinnorna, de starka och hårdbarkade, för nu höjer vi sakta hakan. Hör jojken men kan inte sjunga med. Fick aldrig språket för de slog tills du slutade prata. Bröstkorgen knyter sig och revbenen vill spricka. Plötsligt tar en man ton. Han lånar mina stämband innan han, med repen hårt knutna runt handlederna, dras ned i det iskalla vattnet.
I det sociala och kulturella arv som så länge präglats av tystnad ställer vi oss frågan om hur tidigare generationers erfarenheter har sipprat nedåt? Hur tar det sig uttryck i kroppen? På vilka sätt påverkar det rörelse?
Medverkande
| Koreografi | |
|---|---|
| Dans | |
| Skådespelare | |
| Musik | |
| Ljus |
