Glömskans Terräng (1986)
Margaretha Åsberg / Pyramiderna
Glömskans Terräng inleds av en badande Margaretha Åsberg, som sitter naken i en badbalja med ryggen mot publiken medan hon tvättas av en vitklädd kvinna med ett risknippe på ryggen. Och som i sagan om Guldlock finns här en björn, som torkar henne torr och därefter bjuder upp till dans till tysk schlagermusik.
Vid ett senare tillfälle bär ett barn fram en vagga i vitt och skärt. I vaggan vilar skärvor inlindade i en duk - skärvor av ett liv? I Glömskans Terräng dekonstruerar och alluderar Åsberg till tidigare verk så att deras givna betydelser förskjuts och förvrängs, likt skärvorna i ett kaleidoskop.
- “Starkast berör de scener där man tycker sig se tidiga sår öppnas, som bilden av den uppslukande och genast därefter krampaktigt avvisande modern, vars kluvenhet skär itu barnets känsla. Men det finns också ett försonande romantiskt stråk, poängterat av Almqvists musikaliska närvaro i verket. På botten anas en känsla av förlorad oskuld och brusten tilltro till livets sammanhang och hygglighet. Men en okuvlig längtan bär de sargade hän över denna förlust med löftet om rosor, kyssar och döden.” Horace Engdahl Dagens Nyheter 1986-12-02
- “Som oftast hos Åsberg är dramaturgin byggd på en serie fragment, skenbart nyckfullt sammanfogade. Det är ett drömspel - ibland bejakas barnets rena sinnesupplevelser, men ofta grumlas idyllen av mardrömmar och hotbilder.” Gunilla Jensen Svenska Dagbladet 1986-12-02
Medverkande
| Koreografi | |
|---|---|
| Text |
|
| Musik | |
| Dans | |
| Scenografi | |
| Ljusdesign | |
| Kostym |
